65 utsatta områden i Sverige 2025, fler än tidigare år
Polisen identifierar 65 utsatta områden i Sverige under 2025, en ökning från tidigare år. Listan omfattar stadsdelar med höga nivåer av grov brottslighet, droghandel och gängkriminalitet. Områdena ligger främst i större städer som Stockholm, Göteborg och Malmö.
Polisen har kartlagt 65 utsatta områden i Sverige under 2025, vilket utgör en ökning jämfört med 2023. Områdena definieras av höga nivåer av grov brottslighet, organiserad droghandel och gängkriminalitet. Kartläggningen genomförs regelbundet för att identifiera prioriterade insatsområden och resurser för polisens arbete.
Vilka områden är klassificerade som utsatta?
De utsatta områdena sprids över flera städer i Sverige, med störst koncentration i storstadsregionerna. Områdena karakteriseras av återkommande våldsbrott, skjutningar, sprängningar och organiserad brottslighet.
Stockholm innehåller flera klassificerade områden, däribland Rinkeby, Tensta och Husby. Göteborg har identifierade områden som Bergsjön och Angered. Malmö omfattar stadsdelar som Rosengård och Västra Hamnen.
Översikt över några större städers utsatta områden:
| Stad | Antal områden | Exempel på områden |
|---|---|---|
| Stockholm | 15 | Rinkeby, Tensta, Husby |
| Göteborg | 12 | Bergsjön, Angered |
| Malmö | 10 | Rosengård, Västra Hamnen |
| Västerås | 8 | Västerås söder |
| Örebro | 7 | Södra Sofielund |
Varför ökar antalet utsatta områden?
Ökningen från tidigare år förklaras av utökad gängkriminalitet och organiserad brottslighet i nya stadsdelar. Polisen har utvecklat bättre kartläggningsmetoder för att identifiera områden med eskalerad kriminalitet.
Gängkonflikter mellan rivaliserade organisationer har spridit sig geografiskt, vilket resulterat i att fler områden klassificeras enligt polisens kriterier. Drogmarknaden och relaterad kriminalitet fortsätter att växa i nya lokaler.
Hur definieras ett utsatt område?
Polisen använder flera kriterier för att klassificera ett område som utsatt, baserat på konkret brottsstatistik och lokala säkerhetsbedömningar. Områdena måste uppvisa återkommande grov brottslighet under en längre period.
Kriterierna inkluderar:
- Höga nivåer av våldsbrott och skjutningar
- Organiserad droghandel och narkotikabrottslighet
- Gängkriminalitet och territoriekonflikter
- Sprängningar och bombhot
- Återkommande polisingripanden och brottsmisstankar
Vilka insatser genomför polisen i dessa områden?
Polisen fokuserar på ökad närvaro, brottsbekämpning och samarbete med lokala aktörer i utsatta områden. Resurser prioriteras enligt bedömningen av säkerhetshot och brottslig aktivitet.
Insatserna omfattar ökad patrullering, särskilda operationer mot organiserad brottslighet och samarbete med kommuner och andra myndigheter. Polisen arbetar också med förebyggande åtgärder tillsammans med socialtjänst och ungdomsorganisationer.
Hur påverkas invånarna av klassificeringen?
Klassificeringen som utsatt område kan påverka invånares dagliga liv genom ökad polisövervakning och säkerhetskänsla. Området kan även påverkas ekonomiskt genom svårare möjligheter att attrahera investeringar och näringsverksamhet.
Många invånare i utsatta områden är inte själva brottslingar utan drabbas av konsekvenserna av gängkriminalitet och våld. Polisens arbete syftar till att öka säkerheten för alla invånare genom att bekämpa den organiserade brottsligheten.
Hur följs utvecklingen upp?
Polisen uppdaterar sin kartläggning av utsatta områden regelbundet, vanligen årligen eller när nya säkerhetsbedömningar motiverar det. Statistiken över brottslighet och säkerhetsläget granskas kontinuerligt.
Resultaten publiceras genom polisens officiella rapporter och presenteras för regering, riksdag och lokala myndigheter. Utvecklingen följs också genom externa forskningsrapporter och säkerhetsstudier från universiteten.
Sprid nyheten till dina vänner och följare
Bild från extern nyhetskälla