Hippie är en subkultur som uppstod i USA under 1960-talet, och en hippie är en person som hör till den rörelsen. Hippierna kämpade för fred, kärlek och miljöfrågor, levde gärna i kollektiv och blev kända för långt hår, färgglada kläder och slagord som flower power och make love, not war. Rörelsen hade sitt centrum i San Francisco och nådde sin kulmen under Summer of Love 1967.
Vad betyder hippie?
Enligt Bonniers svenska ordbok är en hippie en anhängare av den ungdomsriktning som vid slutet av 1960-talet tog avstånd från statustänkande, prestationsbegär och konsumtionssamhälle. Ordet böjs en hippie, hippien, hippier, hippierna, men den engelska pluralformen hippies är minst lika vanlig i svenskan. I sammansättningar möter vi ordet i hippiekulturen, hippiekollektiv och hippierörelsen.
Synonymer som ordböckerna anger är flower power-anhängare, radikalpacifist, beatnik och bohem. I dag används ordet också löst om någon som lever alternativt, klär sig i mönstrade och fladdrande plagg eller bara verkar avslappnad: “som gammal hippie tycker jag …” är ett uttryck många känner igen.
Varifrån kommer ordet hippie?
Ordet bygger på engelskans slangord “hip”, som betydde ungefär smart, uppdaterad och inne. Ingen vet säkert var “hip” kommer ifrån. Historikern Dick Harrison påpekar att Oxford English Dictionary noterade det redan 1904 och att det levde i afroamerikansk subkultur, bland annat i Harlem, i mitten av 1900-talet. Samma rot gav ordet hipster, som inledningsvis användes parallellt.
När rörelsen växte fram 1963 och 1964 var hippie mest ett ord som utomstående använde om de bohemiska, alternativsökande ungdomarna. Ordet slog igenom på allvar i medierna i början av 1967, och långt ifrån alla menade något positivt med det. Kaliforniens guvernör Ronald Reagan beskrev en hippie som någon som “klär sig som Tarzan, har håret som Jane och luktar som Cheeta”. För många konservativa amerikaner var ordet närmast ett skällsord.
Hur började hippierörelsen på 1960-talet?
Föregångarna fanns i 1950-talets beatnikrörelse, med författaren Jack Kerouac och poeten Allen Ginsberg och deras bohemiska livsstil, delvis inspirerad av zenbuddhismen. Längre bak finns också rötter i konstnärskolonin Monte Verità i Schweiz och den tyska Wandervogel-rörelsen kring sekelskiftet 1900.
Själva hippierörelsen tog form omkring 1966 i Berkeley och på gatorna i Haight-Ashbury i San Francisco. Unga människor reagerade mot krig, kommersialism, karriär och statusjakt och vände blickarna mot Indien, österländska läror, medvetandeutvidgande droger och ett enkelt liv. Teatergruppen The Diggers delade ut gratis mat, kläder och sjukvård till “blomsterbarnen”.
Summer of Love 1967
Höjdpunkten kom under Summer of Love 1967 i San Francisco, då omkring 100 000 människor samlades i Haight-Ashbury enligt SVT. Scott McKenzies låt, släppt i maj samma år, blev sommarens soundtrack: “If you’re going to San Francisco, be sure to wear some flowers in your hair”. Blommor i håret blev en symbol som spred sig över hela västvärlden, liksom kollektivboenden och idén om fri kärlek.
Efter 1967 politiserades delar av rörelsen. En del hippier blev “yippies” kring aktivisten Jerry Rubin, och 1968 präglades av protester mot Vietnamkriget. Woodstockfestivalen 1969 samlade omkring en halv miljon besökare och anses av många markera slutet på den första hippievågen.
Hur ser en hippie ut?
Hippiemodet är det som lever kvar starkast i dag, inte minst på maskerader. De typiska kännetecknen är:
- Långt hår, både för kvinnor och män, gärna med pannband eller blommor
- Afghanväst, en skinnväst med pälsen inåt och broderier utanpå
- Batikmönstrade t-shirts, kaftaner och sjalar med indiska influenser
- Utsvängda jeans och vida, fladdrande plagg i färgglada tryck
- Sandaler, eller inga skor alls
- Accessoarer som blommor, snäckskal, glaspärlor och runda, färgglada solglasögon
Kläderna var ofta unisex och begagnade. Många hippier var miljömedvetna och ärvde, lånade och delade kläder med varandra. Den som vill se stilen i rörelse kan titta på musikalen Hair från 1968, som Milos Forman filmatiserade 1979, eller på Easy Rider från 1969.
Vad stod hippierna för?
Kärnan var fred och kärlek. Slagordet flower power myntades enligt Dick Harrison av Allen Ginsberg i mitten av 1960-talet, och tillsammans med make love, not war, riktat mot Vietnamkriget, blev det rörelsens ansikte utåt. Ett annat ledord var peace, love and understanding, alltså fred, kärlek och förståelse.
Till idealen hörde också:
- Gemenskap framför ägande, ofta i kollektiv
- Miljötänkande, vegetarisk mat och ett enkelt liv nära naturen
- Andlighet hämtad från Indien, meditation och astrologi
- Frihet från vuxenvärldens normer, inklusive synen på sexualitet
Drogerna var en mörkare sida. Marijuana, hasch och LSD var vanliga, och mot slutet av Summer of Love hade en del av de tillresta ungdomarna fastnat i missbruk och hemlöshet. Rörelsen var i stort sett en sak för generationen som i dag kallas boomers, födda efter andra världskriget.
Finns det hippies i dag?
Rörelsen ebbade ut under 1970-talet, men fragment lever kvar. På USA:s västkust, i Oregon och norra Kalifornien, ordnas fortfarande hippieträffar, konserter och marknader. I Köpenhamn finns fristaden Christiania, och sedan 1972 hålls Rainbow Gathering, årliga läger i bland annat USA och Europa som står för fred, kärlek och ett liv utan hierarkier.
I Sverige finns den kooperativa byn Skogsnäs i Sollefteå kommun sedan 1973 och kursgården Ängsbacka i Karlstads kommun. Urkultsfestivalen vid Nämforsen i Näsåker hålls första helgen i augusti och har världsmusik, ekologisk mat, fred och kärlek i fokus.
Mycket av hippiekulturen har dessutom smält in i vardagen: vegetarisk kost, återvinning, en friare klädkod och en harmonisk, miljövänlig livsstil. Hippien har också blivit en av de arketyper som senare subkulturer, från punkare till hipsters, mäts mot. Journalisten Maria-Pia Boëthius har kallat hippietiden “en av de mest förtrollande epoker jag upplevt”.
