Cool Trends

Ungdomsspråk: vad det är, typiska ord och varför vuxna klagar

Ungdomsspråk är det samtalsspråk som tonåringar använder med varandra. Här är de typiska dragen, exempel på slangord och vad forskningen säger om klagomålen.

Vera Lindqvist
Vera Lindqvist
Fyra tonåringar med mobiltelefoner sitter och pratar och skrattar på en skoltrappa en höstdag

Ungdomsspråk är det samtalsspråk som ungdomar i tonåren använder när de talar med varandra. Det är inte ett eget språk, utan en variant av samma svenska som vuxna talar, med egna slangord, uttryck och sätt att föra ett samtal. Enligt forskaren Ulla-Britt Kotsinas är det mest utmärkande för åldern 14 till 17 år.

Vad är ungdomsspråk egentligen?

Uppslagsverket NE beskriver ungdomsspråket som en variant av vuxenspråket som varierar mellan platser, grupper, personer och situationer. Det finns alltså inte ett enda ungdomsspråk som alla unga delar. En 19-åring har dessutom ett betydligt större ordförråd än en 13-åring, så även inom gruppen skiljer sig språket åt.

Det viktigaste är funktionen. Ungdomar använder språket för att skapa gemenskap inom gruppen och markera avstånd mot vuxna. Precis som en dialekt säger något om var du kommer ifrån, säger slangen något om vilka du hör ihop med. Språket blir en del av identiteten.

Vilka ord och uttryck är typiska?

Wikipedia sammanfattar de generella dragen i ungdomars språk så här:

  • Egna hälsningsfraser: tjena bror, tjabba och lån från andra språk som yeah man.
  • Ljudord: maten smakar bläää. Kotsinas nämner också ptjj. De används mest av pojkar och flickor i årskurs 5 och 6.
  • Nya ord och nya betydelser: nybildningar som körd i huvudet (dum) och ord som lånas in från engelskan och andra språk.
  • Förstärkande förled: svinsexigt, asgulligt och supergosig.
  • Överdrifter och småord: vi hade jättekul, liksom, verkligen och visst.

Till det kommer slangord som rör sig snabbt mellan grupper. Isof nämner aina, gitta, jalla, shoo, län, bre och göt som vanliga exempel. Många av dem har vandrat från förorterna ut till resten av landet, något vi gått igenom i vår lista över orten slang.

Vad betyder ba och typ när ungdomar talar?

De små orden ba, va och typ är det vuxna oftast irriterar sig på. Men de har en funktion i meningen. Språkkonsulterna förklarar att ba (bara) har minst tre användningar:

  1. Markera citat: ”Å han ba: Ja gillar dej.”
  2. Sätta fokus: ”Dom ba hatar varann.”
  3. Avgränsa, precis som bara i vuxenspråket: ”Han ba tog den utan att betala.”

Typ fungerar på liknande sätt. I ”hon klär sig i typ blommiga klänningar” lyfter ordet fram det som kommer efter. Enligt Kotsinas fungerar orden som tydlighetsmarkörer, ibland nästan som kolon eller utropstecken i talat språk.

Varför klagar vuxna på ungdomars språk?

Klagomålen är äldre än de flesta tror. På 1930-talet skrev en upprörd insändare i Dagens Nyheter om ungdomar som mumlade fram nyckelord i stället för hela svar. På 70-talet var det liksom och va som störde. De ungdomarna talar i dag helt vanlig svenska.

Kotsinas, professor i nordiska språk, har flera förklaringar:

  • Status. Språk som talas av människor med hög social status värderas högt. Ungdomar har låg status, så deras språk uppfattas som fel.
  • Brist på sammanhang. De som klagar har ofta bara hört korta bitar av ett samtal och vet inte vad orden gör i det.
  • Generationsskiftet. Vuxna har svårt att se det nya och kreativa i språket hos generationen efter.

Att en 15-åring inte formulerar sig lika nyanserat som en 30-åring handlar om erfarenhet. Ordförrådet och artikulationen utvecklas med åren. Lars-Gunnar Andersson vid Göteborgs universitet har uttryckt det som att man inte ska döma ut ord bara för att man inte förstår dem, utan fråga vilken funktion de har i samtalet.

Var kommer de nya orden ifrån?

Ungdomar är nyskapande. Kotsinas beskriver ungdomars talspråk som expressivt, lekfullt och aktivt, och drivkraften är behovet av att markera grupptillhörighet och identitet. Media, reklam, mode och sport påverkar vilka ord som tas upp, och i dag sprids nya ord via TikTok, Instagram och Snapchat. Många lånas från engelskan, som cringe.

Språket är självsanerande. Ord som ingen längre behöver försvinner, och de som fyller en lucka blir kvar. Vissa tar sig hela vägen in i ordlistorna, vilket syns på den årliga listan över nyord.

Mer om ungdomsspråk

Ungdomsspråk i Svenskfinland

Kotsinas har även undersökt finlandssvensk slang. Där lånas många slangord från finskan, till exempel kiva (trevlig), kaveri (kompis), muija (tjej), jätkä (kille), jora (dansa) och huippu (toppen). Andelen finska ord var minst i Mariehamn och störst i Helsingfors. Engelskan syntes också, med ord som fejs, weird och paya (betala).

Forskarna bakom kunskapen

Ulla-Britt Kotsinas har skrivit flera böcker om ungdomsspråk och slang. Boken Ungdomsspråk i serien Ord och stil (Hallgren & Fallgren) behandlar bland annat svordomar, ljudord, skillnader mellan pojkar och flickor och språket i socialt olika områden. Tillsammans med Dogge Doggelito gav hon 2004 ut slanglexikonet Förortsslang på Norstedts. Andra namn inom forskningen är Bengt Nordberg, Siv Strömquist, Catrin Norrby, Karolina Wirdenäs och Gudrun Svensson.

Från skolgården till SAOL

Ungdomsord kan nå hela vägen in i de officiella ordlistorna. Keff och guss kom med i SAOL 2015, cringe fanns på nyordslistan 2018 och ick 2023. Isof använder just sådana ord i skolan för att diskutera attityder till ungdomsspråk och vilka ord som får status i samhället.

Källor