Älvdalska är ett nordiskt språk som talas av cirka 3 000 personer, främst i Älvdalens socken i norra Dalarna. Traditionellt har det räknats som en svensk dialekt, men älvdalskan skiljer sig så mycket från svenskan att en vanlig svensk inte förstår den. Internationellt har älvdalska en egen språkkod sedan 2016, medan den i Sverige fortfarande saknar officiell status.
Här går vi igenom vad som gör språket så särpräglat, vanliga ord och fraser, varför frågan om eget språk är så laddad och hur älvdalingar i dag arbetar för att hålla älvdalskan levande.
| Fakta om älvdalska | |
|---|---|
| Eget namn | Övdalsk, älvdalsmål, dalska |
| Talas i | Älvdalens socken, norra Dalarna |
| Antal talare | Cirka 3 000 (2023) |
| Språkfamilj | Nordiska språk, inom dalmål (ovansiljanmål) |
| Språkkod | ISO 639-3: ovd |
| Status | Hotat, ingen officiell status i Sverige |
Är älvdalska ett eget språk eller en dialekt?
Svaret beror på vem du frågar. Älvdalskan hör till de dalmål som grenade av från fornnordiskan någon gång mellan 800-talet och 1300-talet, och den är nära släkt med grannarnas våmhusmål och orsamål. Det gör att många nordister länge har sett den som en del av de svenska dialekterna.
Allmänlingvister och flera språkforskare ser det annorlunda. Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet, uttrycker det så här i en intervju med universitetet: ”Älvdalska och svenska skiljer sig åt ungefär lika mycket som isländska och svenska.” Älvdalskan är inte ömsesidigt begriplig med svenska, norska eller danska, och talarna växlar helt mellan två system i stället för att glida mot svenskan, något som kallas kodväxling.
Det klassiska argumentet att ett språk är ”en dialekt med armé och flotta” används ofta i debatten. Danska, norska och svenska förstås sinsemellan men räknas som språk. Älvdalskan förstås inte av svensktalande men räknas som dialekt.
Vad skiljer älvdalskan från svenskan?
Det mesta, på alla plan: ljud, böjning, ordföljd och satsmelodi. Älvdalskan har bevarat drag som försvunnit i resten av Norden:
- Nasala vokaler. Älvdalskan är den enda nordiska varieteten som behållit fornnordiskans nasala vokaler.
- Kasus. Grammatik med flerkasusböjning, där orden böjs efter sin roll i meningen, ett äldre kasussystem som svenskan har tappat.
- Ljuden [w] och [ð]. W som i engelskans word och ð som i father.
- Tre stavelselängder. Korta, långa och överlånga stavelser, ett system från fornnordiskan.
Samtidigt har språket egna nyheter: h:et har fallit bort, så aus betyder hus, och nya diftonger har bildats, som i ais för is. Björn Rehnström i föreningen Ulum Dalska beskriver i en intervju med Visit Dalarna hur lånord från svenskan böjs om enligt det älvdalska mönstret.
Vanliga ord och fraser på älvdalska
Den som besöker Älvdalen kan höra de här fraserna, samlade av Visit Dalarna:
| Älvdalska | Svenska |
|---|---|
| Ur ir eð min dig? | Hur mår du? |
| Wenest. | Skapligt. |
| Ur ietter du? | Vad heter du? |
| War byddjer du noger? | Var bor du? |
| Ig byddjer i Övdalim. | Jag bor i Älvdalen. |
| Sir du brindan? | Ser du älgen? |
| Ig tytjer um dig. | Jag tycker om dig. |
Enskilda ord visar avståndet ännu tydligare: brinde betyder älg, belgr ryggsäck, rakke hund, kelingg kvinna och tunggel måne. Gillar du dialektord kan du jämföra med listan över skånska uttryck, där många ord ändå går att gissa sig till.
Varför har älvdalskan ingen officiell status?
Älvdalska har ingen status som minoritetsspråk enligt språklagen (2009:600). Det är Sveriges regering som beslutar om vilka språk som omfattas av Europarådets minoritetsspråkskonvention, och älvdalskan har inte tagits med.
Trycket utifrån är ändå stort. Europarådets expertkommitté har fem gånger uppmanat regeringen att ompröva älvdalskans ställning, och i december 2020 fastslog Europarådets expertråd att älvdalskan uppfyller kriterierna. Den 27 maj 2016 beviljade SIL International, efter överklagande, en egen ISO-kod med det engelska namnet Elfdalian. Institutet för språk och folkminnen hade lämnat en kritisk kommentar till ansökan.
I riksdagen har motioner om älvdalskans status lämnats in sedan 2006, senast bland annat motion 2024/25:2372. Henrik Rosenkvist anmälde 2024 regeringen till Diskrimineringsombudsmannen för att talarna nekas ett erkänt språk. Per maj 2024 hade älvdalskan enligt Göteborgs universitet fortfarande ingen officiell status i Sverige.
Historia: från förbjudet i skolan till språkstipendium
Språkforskare har länge vetat att norra Dalarna är speciellt. Den första dialektavhandlingen i Sverige kom 1753 och handlade om älvdalska, moramål och orsamål. Lars Levander gav senare ut verket Älvdalsmålet i Dalarna och delade in språket i tolv typbymål.
Samtidigt motarbetades språket. Redan på 1700-talet bad en präst i Älvdalen kyrkan om hjälp att få älvdalingarna att förstå svenska, och ända in på 1900-talet kunde barn få stryk i skolan för att de pratade älvdalska. Enligt Björn Rehnström gjorde det att många föräldrar slutade lära sina barn språket. Vid en enkät 2008 kunde bara 5 procent av barnen under 15 år tala älvdalska.
Vändningen kom genom föreningen Ulum Dalska, föreningen för älvdalskans bevarande, som bildades 1984. I dag delar föreningen ut språkstipendium till elever i årskurs 3, 6 och 9. Projektet Wilum og Bellum (vi vill och vi kan), som Älvdalens kommun startade 2018 med stöd av Arvsfonden, har som mål att minst 30 procent av niondeklassarna i Älvdalen ska tala älvdalska år 2030. Sedan 2008 finns också tvåspråkiga vägskyltar i kommunen.
Hur skriver man älvdalska? Ortografi och ordbok
Eftersom bymålen skiljer sig åt var det länge svårt att enas om en stavning. 2004 fick det nybildade språkrådet Råðdjärum i uppdrag av Ulum Dalska att ta fram en gemensam ortografi, som lades fram den 20 mars 2005. Den är i dag vanlig i älvdalska skrifter, bland annat i översättningen Lisslprinsn av Den lille prinsen. Alfabetet har 35 bokstäver för att kunna återge alla ljud.
Lars Steensland har betytt mycket för skriftspråket. Han gav ut den första ordboken för praktiskt bruk 1986, och 2010 kom en ordbok med 16 000 svenska uppslagsord och 21 000 ord, fraser och uttryck på älvdalska. Hans senaste ordbok är på 722 sidor. Lars Steensland har även översatt de fyra evangelierna till älvdalska.
Var kan man lära sig tala älvdalska?
Det finns flera vägar in:
- Ulum Dalska ordnar kurser, träffar och säljer böcker på älvdalska.
- Facebook-gruppen ”Älvdalska bytes mot armhävningar: Kurs i älvdalska”, som drivs av Björn Rehnström, publicerar filmer om ord, uttryck och grammatik.
- UR:s Svenska förklarad har ett kort avsnitt där språkforskaren Jenny Nilsson förklarar älvdalskan.
- Älvdalens kommun samlar ljudexempel, musik och en gratis ordbok online.
Den som är intresserad av hur dialektord vandrar in i vardagsspråket kan läsa om ordet tönt och dess dialektursprung eller om hur gitta gick från gammal dialekt till orten-slang.


