Skånska uttryck är ord och fraser från dialekten i Skåne som ofta låter obegripliga för resten av landet. En skåning som är hialös är otålig, den som grinar skrattar i stället för att gråta, och håll flabben betyder håll tyst. Många ord delar skånskan med danskan och med grannarna i Halland och Småland.
Här är de vanligaste skånska orden och uttrycken, vad de betyder, vilka svordomar och förolämpningar som går hem söder om Hallandsåsen och hur skånskan uttalas.
Vilka är de vanligaste skånska uttrycken?
Språknamnden har samlat skånska ord och uttryck från A till Ö, och Institutet för språk och folkminnen (Isof) listar ord som används i hela det sydsvenska målet. Ett urval som du hör i vardagen:
| Skånska | Betydelse |
|---|---|
| Hialös | Otålig, rastlös |
| Hia dej | Lugna dig |
| Hyner | Ta det lugnt |
| Grina | Skratta |
| Flabb | Mun, håll flabben = håll tyst |
| Klydda | Krångla, klyddigt = rörigt, bökigt |
| Mög | Smuts, skräp, något dåligt |
| Rälig, räligt | Ful, otäck, äcklig |
| Tradig | Trist, tråkig |
| Blänga | Stirra |
| Gaffla | Tjata |
| Gava | Gapa, gäspa |
| Gina | Ta genväg |
| Hubba | Flytta (på dig) |
| Jubba | Jobba |
| Kagig | Kaxig |
| Hagallen | Girig |
| Förtröden | Avundsjuk |
| Fager | Vacker (gammalt ord) |
| Lase | Trasa |
| Fälleben | Krokben |
| Liden | Liten |
| Gökavär | Perfekt väder |
Enligt Isof är klyddigt och mög ord som används mest i Skåne, medan mög även är vanligt i Halland. Hialös, grina, rälig, lase och fälleben finns i hela sydsvenskan.
Skånska svordomar och förolämpningar
Skånskan har rykte om sig att vara den bredaste och grövsta dialekten att skälla på. Humorsajten Farbror Torsten konstaterar att risken är stor att mottagaren inte ens förstår vad du säger. Vanliga skällsord och kraftuttryck:
- Ålahue: dumskalle, korkad person. Låter som ålhuvud men är en förolämpning.
- Klydderöv: krånglig, jobbig person. Röv betyder rumpa, och veleröv är en velig person.
- Schatte: mes, en riktig mes. Cafés skånske skribent beskriver en schatte som “en liten jävla mes”.
- Bläraunge: odåga, busunge.
- Fubbick och fjåne: idiot.
- Tönnis: knäppskalle. Även ordet tönt har sitt ursprung i sydsvenska dialekter.
- Aj, som faen!: kraftutrop, ungefär “aj, för fan”.
- Va fan glor du po?: vad fan stirrar du på? Följs gärna av en fråga om man vill ha “po flabben”.
Även kroppen har egna skånska ord. En stor näsa är en kockumskran, efter Kockums jättelika bockkran som var ett landmärke i Malmö. Glasögon heter glojärn, och huvudvärk är skallebank.
Skånska ord för mat, dryck och vardag
Eslövs kommun publicerade 2023 en lista med skånska uttryck som läsarna fick gissa betydelsen av. Facit visar hur mycket av vardagen som har egna ord:
| Skånska | Betydelse |
|---|---|
| Päror | Potatis |
| Päregröd | Potatismos |
| Rabbemos | Rotmos |
| Gröd | Gröt |
| Grishals | Fläskkarré |
| Mad | Mat |
| Lommemaud | Matsäck, medhavd mat |
| Fiddamaud | Smörgås |
| Knagebrö | Knäckebröd |
| Korvalua | Korvkiosk |
| Kocka | Coca-Cola |
| Vann | Vatten |
| Rabevann | Kolsyrat vatten |
| Blannevann | Groggvirke |
| Hutt | Snaps |
| Tummakagor | Mandelmusslor |
Att beställa en kocka i stället för en cola är enligt Farbror Torsten ett säkert tecken på att du är skåning, liksom att kalla pommes frites för stolpa-päror och att veta att päror inte betyder päron.
Fler vardagsord: en rullebör är en skottkärra, rövalomma är bakficka, vaskarör är avloppsrör och slöfsor är tofflor. En pojke är en påg, en flicka en tös eller grebba, och ett pågatåg är det regionala tåget i Skåne.
Hur många ord om fylla och fest finns det?
Gott om. Den som är berusad är fullo eller “full som en alika”. Alika betyder kaja, och enligt Café används ordet i Skåne om en riktigt överförfriskad person. En fest kallas gille, och den som har ätit för mycket är bugasprängd.
Skånska ord som kommer från danskan
Många skånska ord har släktingar på andra sidan Öresund. Café nämner ederkopp (spindel) som ett ord “snott rakt av från våra danska vänner”, och Fuks skånska ordlista tar upp almindelig (vanlig) som ett lån från danskan. På Farbror Torstens lista finns skämtet att en skåning som hör “det var bättre förr” tänker “ja, innan 1658 någon gång”.
Andra ord är äldre svenska som överlevt i dialekten, till exempel fager (vacker) och dräpa (slå ihjäl), medan tamam (okej) är ett nyare lån från turkiskan som enligt Språknamnden är vanligt i Malmö. Det är samma väg som många ord i slangen från förorten har tagit.
Hur låter skånskan?
Det är inte bara orden som skiljer skånskan från rikssvenskan. Några kännetecken:
- Skorrande r, ett gurglande r som låter annorlunda än i resten av landet. Enligt Farbror Torsten kan även smålänningar och hallänningar ha det.
- Inskjutna e-ljud före vokalerna, som humorsidan Farbror Torsten skriver som “jeag kean preata skeånska”.
- Ord på -ln uttalas -len: Isof ger exemplet Triangelen i stället för triangeln.
- Öppet a i ja, enligt Isof ett typiskt sydsvenskt uttal.
- Korta ortnamn: Lund blir lunn och Malmö blir malme.
Småord ändras också. Po betyder på, ti betyder till och va kan betyda både vad och var, som i “lejk äntä po gräsemattan” (lek inte på gräsmattan).
Vanliga missförstånd när du hör skånska
Några skånska ord betyder något helt annat än på rikssvenska, och det är där det oftast går fel:
- Grina betyder skratta, inte gråta. Vill en skåning säga gråta används lipa.
- Päror är potatis, inte päron.
- Mölla är en väderkvarn. Farbror Torsten skämtar om att skåningar blir förvånade när de upptäcker att resten av landet säger väderkvarn.
- Hutta betyder kasta, inte en snaps, även om hutt är just en snaps.
- Visping (eller vispa) är en geting och har inget med köksredskap att göra.
Skånskan delar på det här sättet drag med andra fasta fraser vars betydelse inte syns i orden själva. Läs mer om hur idiomatiska uttryck fungerar i svenskan.
Används skånska ord fortfarande?
Ja, men inte alla. Café skriver att ord som autostrada (motorväg, särskilt sträckan mellan Malmö och Lund, Sveriges första motorväg) och visping har starkast fäste hos den äldre generationen. Andra, som skubba (skolka), klyddigt och håll flabben, finns kvar i vardagsspråket och dyker upp i både skämtlistor och kommunernas quiz. Hur dialekt och ungdomsspråk blandas syns tydligt i Malmö, där gamla skånska ord lever sida vid sida med nya lånord.


