Svordomar är ord som många upplever som stötande och som vi därför använder som kraftuttryck när vi blir arga, rädda, glada eller slår tån i dörrtröskeln. På svenska är de klassiska svordomarna fan, jävlar, helvete och satan, alla med rötter i kristendomen och tron på djävulen. I dag har många av dem tappat sin udd, och i stället är det sexuella ord, könsord och förolämpningar som chockerar mest.
Svordomar finns i alla språk, hos alla åldrar och i alla samhällsgrupper. Här går vi igenom vad som räknas som en svordom, vilka ord som är vanligast, varför vi svär och hur de fula orden har förändrats över tid.
Hur ska man definiera svordomar?
Det finns ingen definition som alla språkforskare är överens om. Enligt tidskriften Språkbruk använder många forskare tre kriterier: en svordom är ett ord som är tabubelagt, som används bildligt och som uttrycker starka känslor. Ordet “skit” blir alltså en svordom när du utbrister det i ilska, men inte när du bokstavligen pratar om avföring.
I vardagligt tal kallas svordomar också svärord, och Svenska Akademiens ordbok tar upp ordet. Andra närliggande begrepp är kraftord, kraftuttryck och fula ord. Alla svordomar är fula ord, men alla fula ord är inte svordomar: en förolämpning riktad mot en person är något annat än ett “jävlar!” som bara ventilerar ilska.
De vanligaste svenska svordomarna
Traditionella svordomar och fult språk hämtas enligt språkprofessorn Lars-Gunnar Andersson framför allt från fyra områden: religion, sex, kön och kroppens avfallsprodukter. Så här ser de vanligaste typerna av svordomar ut på svenska:
| Typ | Exempel | Ursprung |
|---|---|---|
| Religiösa | fan, jävlar, helvete, satan | Djävulen och helvetet i kristendomen |
| Hädelse | herregud, jösses, kors | Att missbruka Guds eller Jesus namn |
| Sifferord | sjutton, attan, tusan | Siffror som ansågs magiska eller djävulska |
| Kroppsliga | skit, piss, röv | Avföring och kroppens avfall |
| Sexuella | fitta, kuk, hora | Kön och sexualitet |
| Engelska lån | fuck, shit | Amerikansk film, tv och nätkultur |
Intressant nog svär svenskan helst vid onda ting som djävulen, medan språk i den katolska världen oftare svär vid heliga ting som sakramenten eller Josef och Maria.
Varför svär vi, och vilka effekter har det?
Att svära ses ofta som obildat och fult, men det fyller en viktig funktion. Svordomar låter oss uttrycka starka känslor utan att skada någon. Ett rejält JÄVLAR! när du slår i tån fungerar avstressande, enligt Språkkonsulterna.
Forskningen bekräftar det. Forskare från Södertörns högskola och universiteten Keele, Westminster och Ulster sammanställde 2022 över hundra forskningsrapporter om svärande. I experiment där försökspersoner fått hålla handen i iskallt vatten har den som svurit tålt smärtan bättre än den som använt neutrala ord. Andra studier har sett att den fysiska styrkan ökat efter en svordom. Effekten blir enligt Kristy Beers Fägersten, professor i engelska vid Södertörns högskola, större om man svär på sitt modersmål.
Svordomar har också sociala funktioner. Vilka ord du använder och när kan fungera som gruppmarkör, och för unga är fula ord ett sätt att skilja ut sig från vuxna. Läs mer om det i vår guide till ungdomsspråk och typiska ord. Statistiskt svär svenskar ändå relativt lite jämfört med amerikaner eller ryssar, män svär mer än kvinnor och yngre mer än äldre.
Men ju oftare man använder svordomar, desto mer kraftlösa blir de. Det är därför rådet från språkvårdare brukar vara att svära när du behöver, inte i onödan.
Vad är nytt? Så har svordomarna förändrats på senare tid
Uppsalaforskaren Ulla Stroh-Wollin har studerat svärandet i 45 teaterpjäser från 1700-, 1800- och 1900-talen. Före mitten av 1700-talet var det troligen värre att missbruka Guds namn än att svära vid djävulen. Svärandet var som mest stigmatiserat under det sena 1800-talet, och då kunde bara män använda svordomar med fan eller helvetet. Kvinnor kunde inte ens säga ersättningsord som tusan, attan eller hundan.
I takt med att Sverige blivit mer sekulariserat har de religiösa svordomarna vattnats ur. De hörs i dag mycket mer offentligt än för 50 år sedan, enligt Lars-Gunnar Andersson. I stället har sexuella ord och könsord tagit över rollen som de grövsta kraftuttrycken. Wikipedia noterar att könsrelaterade svordomar blivit vanligare bland svenska ungdomar, medan finlandssvenskan länge haft “fittan!” som direkt översättning av finskans “vittu!”. Mer om varianten i Finland finns i vår artikel om finlandssvenska ord och dialekter.
Allra mest tabu i dag är enligt Andersson ord kopplade till etnicitet, alltså ord som kränker en hel grupp människor.
Varför är fuck så populärt på svenska?
Det vanligaste sättet att “svära utan att svära” är att svära på engelska. Enligt Språkbruk är framför allt fuck mycket vanligt i Sverige, i tal och skrift, privat och offentligt. Exempel som nämns är filmen Fucking Åmål och Melodifestivalen 2017, där två låtar innehöll ordet. På nätet dyker självcensur upp i stavningar som f*ck och förkortningar som wtf.
Svordomar skiljer sig mellan språk. I danskan används sjukdomar, som “pokker” (syfiliskoppor), och om du vill jämföra grannspråken mer finns våra roliga norska ord.
Flera saker att veta om svordomar
Förmildrade svordomar och ersättningsord
När svordomarna var så tabubelagda att ett jösses kunde ses som hädelse hittade folk på egna ersättningssvordomar. Järnspikar, nedrans, sablar, fasiken och milda Matilda är typiska exempel. I dag används de mest av äldre, eller ironiskt av unga.
Svordomar i folktron
I svensk folktro var svordomar farliga. Svor man under åska kunde blixt och dunder bli starkare, eftersom naturens krafter utmanades. Man skulle heller aldrig svära över elden, för då gick den inte att släcka om den senare kom lös i huset.
Var kan man läsa mer?
Bengt Dagrin har i flera upplagor av Fula ordboken dokumenterat ord om sex, snusk och svordomar. Den nordiska forskningen samlas i boken Swearing in the Nordic Countries från 2014, och språkforskaren Magnus Ljung har skrivit Swearing: A Cross-Cultural Linguistic Study.


