Roliga norska ord är ord från vårt grannspråk som låter lustiga eller helt obegripliga för svenska öron. Klassikerna är rusbrus (alkoläsk), rumpetroll (grodyngel), lommedisco (freestyle) och vifte (fläkt). Norskan och svenskan ligger så nära varandra att vi förstår det mesta, och det är just därför ord som skiljer sig ger så mycket skratt.
Här är listan med de roligaste norska orden, vad de betyder, vilka ord som betyder något helt annat i Norge och vilka “norska” ord som i själva verket är svenska skämt.
De roligaste norska orden och vad de betyder
Nyheter24 listade 17 norska ord som är helt obegripliga på svenska, och bloggare har i många år samlat sina egna favoriter. De här återkommer hos nästan alla:
| Norska | Svenska |
|---|---|
| Rusbrus | Alkoläsk, cider |
| Rumpetroll | Grodyngel |
| Lommedisco | Freestyle (lomme = ficka) |
| Alfakrøll | Snabel-a |
| Klapperslange | Skallerorm |
| Gulrot | Morot |
| Vifte | Fläkt |
| Lyspære | Glödlampa |
| Markmus | Åkersork |
| Krymmel | Strössel |
| Høneblund | Tupplur |
| Bøttekott | Städskrubb |
| Hostesaft | Hostmedicin |
| Kringkasting | Sändning (radio eller tv) |
Det som gör orden roliga är att de är så rakt beskrivande. En glödlampa blir ett lyspäron, en lågenergilampa heter sparepære och en skallerorm blir en klapperslang. Lustigt nog känns de norska orden ofta mer logiska än de svenska, bara lite fånigare.
Vilka norska ord är obegripliga på svenska?
Vissa ord går inte att gissa sig till alls. De här vardagsorden hör du om du åker till Oslo eller tittar på norska serier:
- Vors: förfest. “Blir du med på vors?” är en inbjudan, inte en förolämpning.
- Kødd: skämt. “Kødder du med meg?” betyder skojar du med mig, och frasen användes flitigt i serien Skam.
- Dust: dumbom.
- Teit: fånig, töntig eller lite dum.
- Kleint: pinsamt. Det har alltså ingenting med klent att göra.
- Morsom: rolig. Något morsomt är roligt, inte mammigt.
- Krakk: pall, alltså en sådan man sitter på.
- Tyttebær: lingon.
- Ljå: lie.
- Do: toa. Att gå på do är att gå på toaletten.
Även namn bjuder på överraskningar. I den norska översättningen av Harry Potter heter Dumbledore Humlesnurr, vilket svenska läsare brukar tycka är fruktansvärt roligt.
Norska ord som betyder något helt annat
Den stora fällan är inte de obegripliga orden utan de som ser bekanta ut. Expressen har listat ord som betyder något helt annat på norska och danska, och några av dem kan ställa till det ordentligt:
- Pule: betyder att ha sex på norska. Säg inte att du ska pula i trädgården.
- Bæsj: bajs. Därför låter “klämma en bärs” illa i norska öron.
- Samlag: bolag. Ett av Norges största bokförlag heter just Samlaget.
- Snor: snöre, utan någon slemmig betydelse.
- Alfons: slang för hallick. Därför heter Alfons Åberg Albert Åberg i Norge.
Danskan har lika många fällor, men det är norskan svenskar oftast skrattar åt, kanske för att vi förstår nästan allt annat.
Gulliga norska ord och seriefigurer
Alla roliga norska ord är inte pinsamma. Många är bara söta. Bloggaren Emanuel Blume rankade vifte (fläkt) som det gulligaste ordet i norskan, före kringkasting och krymmel. I kommentarerna till listan dök fler fina ord upp: klem för kram och potteskjuler för ytterkruka.
Seriefigurerna är en egen genre. Det här är några för eksempel, alltså till exempel:
| Norska | Svenska |
|---|---|
| Tommy og Tigern | Kalle och Hobbe |
| Petter Smart | Uppfinnar-Jocke |
| Ole, Dole og Doffen | Knatte, Fnatte och Tjatte |
| Ole Brumm | Nalle Puh |
| Gubben og Katten | Pettson och Findus |
Är tallefjant ett riktigt norskt ord?
Nej. Tallefjant (ekorre) och gulebøj (banan) är falska exempel som svenskar använt i generationer för att härma norska. Humorsajter har byggt hela listor på samma princip, med påhittade ord som sprattlevann för champagne och slurpeslang för sugrör. Det är svenska ord och skämt i norsk förklädnad. Enligt Emanuel Blume skämtar man om sådana ord även i Norge, och då brukar man säga att det är nynorsk.
Lundagård påpekade redan 2012 att ordlekarna egentligen är onödiga. Norskan har tillräckligt många riktiga ord som är väldigt roligt för svenskar, utan att man behöver hitta på något.
Reaktioner åt andra hållet: svenska ord som får norrmän att skratta
Skrattet går åt båda hållen. Norrmän tycker att det låter gulligt när svenskar översätter seriefigurer till Kalle, som i Kalle Anka och Kalle och Hobbe. Och att svenskar pular med snö får många norrmän att brista ut i skratt, av samma skäl som ovan.
Påverkan syns också i språket. Författaren Annika Bryn, som har norsk släkt, skriver på sin blogg att svenska lånord som kul har börjat tränga undan morsomt, eftersom många norrmän ser svensk tv och läser svenska böcker. Reaktionerna i kommentarsfältet visar att alla inte är glada över det.
Mer om norskan
Bokmål och nynorsk
Norskan har två skriftspråk: bokmål, som de flesta skriver, och nynorsk. Skolbarn lär sig båda. Därför finns det ofta två stavningar av samma ord, och ett ord som ser konstigt ut kan helt enkelt vara nynorsk.
Jeg, je och eg
Ordet jag kan heta jeg, je eller eg beroende på var i Norge du är. Jeg är bokmål, eg används i nynorsk och je är talspråk på landsbygden kring Ringerike. Alla betyder samma sak. Ord som da (då) och ikke (inte) känner svenskar igen direkt, men uttalet skiftar lika mycket som i svenska dialekter. Vill du jämföra med hur det låter hemma kan du läsa om svenskans sex dialektområden.
Grannspråk som låter som svenska
Samma fenomen finns närmare hemmet. Finlandssvenskan har egna ord som rikssvenskar inte förstår, och skånska uttryck som grina (skratta) är lika förvirrande som många norska ord. Svaret på frågan i rubriken, varför norska ord är så roliga, handlar alltså mest om hur nära språken ligger. Ett ord som enkelt betyder strössel blir komiskt först när det nästan låter som svenska.


